Postat i: Uncategorized
Under de senaste åren har MST och Via Campesina i Brasilen systematiskt anklagats för att ha förlorat fokus. Orsaken är att rörelsen genomfört aktioner riktade mot agroindustrin och dess transnationella företag såsom Aracruz, Synergenta,Monsanto, och mot andra stora företag, såsom Vale1. På uppmaning från högern, har skribenter diktat ihop alla möjliga idéer om den förmodade förvirringen bland de folkliga landsbygdsrörelserna i Brasilien.
I själva verket är de konfrontationer som inletts organiserade reaktioner mot kapitalismens glupska framfart på landsbygden. Förklädd i slagord som hållbar utveckling, nationellt kapital, teknisk utveckling och skapandet av arbetstillfällen, har samma glupska varg våldsamt brett ut sitt territorium.
Det är skrämmande att få bekräftat att denna utveckling inte bara sker i vårt land, men på alla kontinenter. I Köpenhamn, visar vittnesmål efter vittnesmål från ursprungsbefolkningar, bönder, NGO:er och forskare, att agroindustrin och deras monokulturer invaderar folkens marker, alltid med samma konsekvenser: fördrivningar av hela samhällen, mord på ledare, förstörelse av naturresurser och av biodiversiteten, produktion av exportgröder, ökade klyftor, etc.
Bilderna visar på samma scenario oavsett om de är från Afrika, Latinamerika eller Asien: små byar som gradvis sväljs av en ändlös, monokromatisk våg. “Dödens gröna mantel”, som Owen Ndidi från den sydafrikanska organisationen Timerbwatch Coalition, träffande uttrycker det, ”tränger fram i Sydafrika och många andra länder på kontinenten och för med sig förstörelse och plundring av våra rikedomar”.
Enligt en rapport från ledare på Östtimor, försöker den brasilianska regeringen införa monokulturer av sockerrör i landet. ”2008 lyckades vi stoppa programmet för produktion av sockerrör, för folket är rädd för konsekvenserna av detta sk ’framsteg’”, säger Ines Soares från Institutet för monitorering och analys av utvecklingen på Östtimor. Denna ”dödens gröna mantel” har många ansikten: Soja, sockerrör, eukalyptus, palmolja. Det viktiga är inte arten. Arterna är förslavade för att tillgodose ett enda mål: kapitalismens hejdlösa behov av ackumulering.
Icke desto mindre ekar Via Campesinas kamp, som av den brasilianska eliten sägs vara utan fokus, över världen. Skogarnas, bergens, öknarnas, högplatåernas och kusternas folk insisterar på att trotsa kapitalismens framfart. De mest skilda former för kamp uppstår runt om i världen och för med sig hopp, motstånd och betydelsefulla framgångar för miljoner människor.
På Klimaforum, som pågår parallellt med COP-15 och som skapats av sociala rörelser och andra organisationer, sker ett viktigt utbyte av erfarenheter från dessa kamper. Processen att skapa enighet som inletts av Via Campesina International, utgör en inspirationskälla i detta ögonblick av global formering.
Det står klarare än någonsin att MST inte förlorat sitt fokus. Tvärtom, MST är i högsta grad trogen sina principer och mål och i fas med resten av folken i världen. Folkens kamp har ett svar till den kapitalistiska globaliseringen: Globalisera kampen, globalisera hoppet!
*Luiz Zarref är skogsingenjör och aktiv i Via Campesina Brasilien. Han deltog på Klimaforum inbjuden av Vänsterns internationella forum och MST stödgrupp i Malmö-Lund.
1 Gruvföretag som privatiserades av den brasilianska regeringen 1997 under starka protester.
Den ursprungliga artikeln på portugisiska hittar du på MSTs hemsida: http://www.mst.org.br/node/8799
Kommentera än så länge
Lämna en kommentar
